Ingenting – det nuvarande systemet fungerar
Den lånebaserade andelen av studiestödet borde ökas
Man borde höja studenternas inkomstgränser
Man borde slopa studenternas inkomstgränser
Man borde slopa föräldrarnas inkomstgränser för andra stadiets studerande som är äldre än 18 år.
Man borde slopa föräldrarnas inkomstgränser för alla andra stadiets studerande
Man borde höja studiepenningen
Man borde inkludera studiestödet i grundinkomstmodellen
Man borde höja hyrestaket för bostadsbidraget
Man borde minska de regionala ojämlikheterna
Man borde lägga studiestödet för andra stadiet och högskolestudier på samma nivå
Studiestödet borde utvidgas till att också omfatta sommarmånaderna
Man borde höja studiestödet för familjeförsörjare
Studiestödssystemet behövs inte
Studiestödet består av studiebidrag, bostadsbidrag och en statlig garanti för studielånet. Förutsättningar för att få studiestöd är att man antagits till en utbildningsinstitution, att man bedriver studier på heltid, att man gör framsteg i studierna och är i behov av ekonomiskt stöd.
Ja
Nej
Det nuvarande systemet fungerar
Man borde öka andelen sökande som antas genom antagningsprov
Man borde minska andelen sökande som antas genom antagningsprov
Man borde ändra innehållet i de nuvarande antagningsproven
Gymnasiet och yrkesskoleutbildningen borde slås samman till en utbildningsform
Gymnasierna och yrkesskolorna borde ha mera samarbete
Gymnasierna och yrkesskolorna borde ha mindre samarbete
Den nuvarande situationen är bra
Utbildningen kan vara avgiftsbelagd på alla stadier
Klassresor och studieresor (Grundstadiet, det andra stadiet)
Studieresor (högskolestadiet)
Skolresor
Studiematerialet i grundskolan
Studiematerialet på det andra stadiet
Studiematerialet på högskolenivå
Utbildningen på det andra stadiet
Studentexamen (avgifts belagda prov)
Fristående examen (avgifts belagda prov)
För all utbildning som leder till examen på högskolenivå
För studenter från länder utanför EU- och EES-området för utbildning som leder till examen på högskolenivå
För alla från och med den andra examen på högskolenivå
Inte för något av de ovan nämnda alternativen, utbildningen skall vara helt avgiftsfri
Man borde skapa ett nationellt system för att höra de unga
Kommunerna borde ha en starkare skyldighet att lyssna till de ungas åsikter
Via redan existerande kanaler
De unga behöver inget särskilt system för att man ska ta del av deras åsikter
Lagen stadgar att man måste lyssna till de ungas åsikter i frågor som berör dem på kommunal nivå.
Undervisning i skolan
Ungdomsfullmäktige
Genom organisationer
Nätverksbaserade system för att klarlägga de ungas åsikter
Verksamhet inom elevkårer och studentkårer
Frivillig medborgarverksamhet
Man behöver inte några särskilda åtgärder för att öka de ungas engagemang
De unga i Finland ligger enligt undersökningar i världstoppen när det gäller kunskaper om samhällets funktion, men deras aktiva deltagande ligger klart under genomsnittet.
Ja, vid kommunalvalen
Ja, vid riksdagsvalen
Ja, vid presidentvalen
Ja, vid valen till Europaparlamentet
Ja, vid rådgivande folkomröstningar på kommunnivå
Ja, vid rådgivande folkomröstningar på nationell nivå
Inte vid några val överhuvudtaget
Rösträttsåldern är i dag 18 år vid alla val.
Det finns inget att utveckla inom praktikverksamheten
Praktikplatsernas kvalitet
Den lön som betalas under praktikperioden
Den betydelse som praktikens innehåll har för studierna
Att man inkluderar praktiken i examen
Att man utvecklar kommunikationen mellan handledaren och utbildningsanstalten
Alla borde ha möjlighet till praktik
Man borde ha möjlighet att lägga in en praktikperiod under gymnasietiden
Man borde uppmuntra de studerande att genomföra en praktikperiod i utlandet
Flytta till en mindre bostad
Minska privatbilismen
Äta mer vegetarisk mat
Gynna lokal mat och närproducerade tjänster
Minska användningen av flygresor
Investera i förnyelsebara energiformer
Använda energi mer sparsamt
Använda mer ekologiska produkter
Återvinna
Inget av det ovanstående
Riksdagsledamot behöver inte göra någonting speciellt för att främja en hållbar utveckling
Man borde öka integrationen
Det nuvarande läget är bra
Finland bör inte lämna EU, men man bör öka staternas självständiga beslutsmakt
Finland borde lämna EU
Finland borde öka arbetskraftsinvandringen
Finland borde minska arbetskraftsinvandringen
Finland borde hålla sin arbetskraftsinvandring på nuvarande nivå
Finland borde öka sin flyktingkvot
Finland borde minska sin flyktingkvot
Flyktingkvoten bör hållas på nuvarande nivå
Finland borde bevilja fler asylplatser
Finland borde minska antalet asylplatser
Antalet asylplatser bör hållas på nuvarande nivå
Inget av ovanstående alternativ
Invandrare är ett allmänt begrepp, som används för att beskriva alla personer som flyttar till Finland i avsikt att permanent bosätta sig i landet. Invandrare är bland annat återflyttare, immigranter och i vissa situationer också flyktingar. En flykting är en person som vistas utanför sitt hemland och som har befogade skäl att frukta förföljelse i sitt hemland på basen av ras, religion, nationalitet eller tillhörighet till en specifik samhällsgrupp eller på grund av sina politiska åsikter.
EU:s gamla medlemsländer har förbundit sig att som utvecklingsbistånd ge 0,7 % av bruttonationalprodukten innan år 2011. Finlands bistånd räknat som andel av bruttonationalprodukten är för närvarande 0,55 procent.
Med lagen om könsneutrala äktenskap avses traditionellt en lag, som garanterar att personer som lever i ett officiellt partnerskap har samma rättigheter oavsett parternas kön. I dag finns det i Finland två lagar som definierar partnerskap: äktenskapslagen för personer av olika kön och lagen om registrerade partnerskap för personer av samma kön.
Det behövs inga speciella åtgärder för att främja ungas välbefinnande
Att man kan erbjuda en studieplats
Att man stöder de unga ekonomiskt
Att man förhindrar marginaliseringen av unga människor
Att man minskar ungdomsarbetslösheten
Att man förebygger och hanterar de ungas mentala problem
Att man ökar ungas möjligheter att delta och påverka
Att man stöder deras välbefinnande under skol- och studietiden och att man utvecklar studieförmågan
Att man stöder de ungas fritidssysselsättningar
Att man ökar utbudet av hälsovårdstjänster
De unga kan organisera sin fritidsverksamhet på egen hand
De unga behöver inget speciellt stöd för sin verksamhet
Genom att man erbjuder någon form av värdesedlar för aktiviteter
Genom att man erbjuder meningsfulla möjligheter till fritidsaktiviteter
Genom att man förbättrar förutsättningarna för organisationernas verksamhet
Genom att man stöder skolornas klubbverksamhet
Genom att man uppdaterar utrymmen och utrustning för aktiviteter
Skolhälsovården
Hälsovårdstjänster för yrkesskolor
Hälsovårdstjänster för gymnasiet
Hälsovårdstjänster för studerande vid yrkeshögskolor
Hälsovårdstjänster för universitetsstudenter (SHVS)
Hälsovårdstjänster för unga i arbetslivet
Kommunala hälsovårdstjänster för unga
Inga satsningar
Med skolhälsovård avses hälsovård för elever i grundskolan. Yrkesskolor, gymnasier och yrkeshögskolor räknas in under hälsovård för studerande. SHVS eller Studenternas Hälsovårdsstiftelse erbjuder hälsovårdstjänster för universitetsstudenter.
SHVS eller Studenternas Hälsovårdsstiftelse är en stiftelse, som erbjuder hälsovårdstjänster för universitetsstudenter mot en årlig avgift.
Den förebyggande verksamheten fungerar i sin nuvarande utformning
Man beaktar inte i tillräcklig utsträckning belastningen från skolarbetet och studierna
Utbudet av lättillgängliga tjänster är otillräckligt
Brist på meningsfulla fritidssysselsättningar
Brist på sociala nätverk
Uppsökande ungdomsverksamhet förekommer i för liten omfattning
Ungdomarna måste lära sig att möta livets realiteter
Unga vet inte var man kan få hjälp
Unga orkar inte söka hjälp när de insjuknat
Mentala problem hos unga upptäcks alltför sent
Det tar för lång tid innan man får vård
Man drar sig för att använda mentalvårdens tjänster
De mentalvårdstjänster som erbjuds motsvarar inte efterfrågan/behoven
Ja, 12 års gräns
Ja, 15 års gräns
Ja, 18 års gräns
Samarbete mellan de olika utbildningsstadierna
Att man ökar antalet studiehandledare
Att man ökar mängden personlig handledning
Att man ökar studenternas kunskapsmängd
Att man utvecklar studievägledningen att bli mer arbetslivsorienterad
Att man ökar handledningen om arbetslivet för de unga som står utanför utbildningsinstitutionerna
Man behöver inte ytterligare resurser för att hjälpa de unga att planera sin framtid
Att man gör det möjligt att skaffa sig arbetserfarenhet under studietiden
Att man förbättrar kvaliteten i arbetslivet; att man gör det enklare att orka med arbetet och skapar ett bättre arbetsklimat
Ökad flexibilitet inom arbetslivet och att system för deltidsarbete utvecklas
Att man höjer pensionsåldern
Att man ökar utbudet av kompletterande utbildning, vuxenutbildning och omskolning
Att man anpassar värnplikt och civiltjänst bättre till utbildningsinstitutionernas tidsscheman
Att man drar ner på sabbatsårens antal
Att det blir möjligt att söka till utbildning två gånger om året
Att man förkortar studietiderna
Man behöver inte förlänga arbetskarriären
Man behöver inte förlänga arbetskarriären, utan de resurser som krävs kan anskaffas på andra sätt
Inget av dessa alternativ
Man kan lösa ungdomsarbetslösheten med nuvarande åtgärder
Stödåtgärder, t.ex. Sanssi-kortet
Ekonomisk tillväxt
Studievägledning
Att man förbättrar kontakterna mellan utbildningsinstitutionerna och arbetslivet
Fostran till företagsamhet
Ökad flexibilitet i arbetslivet och deltidssystem
Att innehållet i utbildningsprogrammen och antalet utbildningsplatser bättre svarar mot arbetslivets behov
Att man utvecklar arbetsformer med hjälp av arbetsmarknadsstöd
Att man uppmuntrar de studerande att skaffa sig arbetslivserfarenhet inom sin egen bransch vid sidan av studierna
Förbättrad utbildning
Inget av de ovanstående alternativen
Med ungdomsarbetslöshet avser man i allmänhet arbetslöshet i åldersgrupperna under 20 respektive 24 år. Det kan vara svårt att korrekt tolka begreppet ungdomsarbetslöshet eftersom de unga är rörligare på arbetsmarknaden än de äldre.
Valkrets: VäljHelsingfors Nyland Egentliga Finland Satakunta Landskapet Åland Tavastland Birkaland Kymmene Södra Savolax Norra Savolax Vasa Mellersta Finland Uleåborg Lappland Norra Karelen